”Tack för ditt svar Magdalena.
Intresset kring frågan om gårdsförsäljning är just nu stort. Vi såg även att Lars Hjälmred, riksledamot (M) och Stefan Svensson, kommunstyrelsens ordförande i Partille (M) lyfte frågan på Partille Tidnings debattsida (9/11 2017). De konstaterar att vi är det enda landet i EU som inte har gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Christofer Fjellner (DN Debatt 28/9 2017) skriver att den bedömda gårdsförsäljningsvolymen i dagsläget skulle motsvara tre promille(!) av totalproduktionen av öl, vin och sprit i Sverige.
Det måste således vara därför som folkhälsan inte längre är Systembolagets VD starkaste argument mot gårdsförsäljning, utan att det nu är juridiska problem associerade med EU-rätten (Metro Debatt 10/11 2017). Återigen behöver vi ta ett steg tillbaka och reda ut begreppen.
Det är inte EU-rätten som bestämmer över svensk alkoholpolitik – det gör Sveriges Riksdag! Vi gissar att det var därför du skrev till Sveriges riksdagsledamöter i september för att påminna dem om just detta. Det är i realiteten samma organ som äger Systembolaget som tolkat EU-förordningar för att försvara Systembolagets fullständiga monopolsituation.
När debatten återigen kretsar kring EU-regler så har relevanta fakta redan presenterats av Christofer Fjellner, EU-parlamentariker för moderaterna (DN 28/9 2017). Fjellner redogör där för att Sverige aldrig fick undantag för alkoholmonopolet vid inträdet 1995, men att man med hänvisning till artikel 36 i EU:s fördrag kan behålla monopolet så länge det är proportionellt och icke-diskriminerande. Fjellner konstaterar vidare att gårdsförsäljning inte ändrar på det. Finlands regering gör samma tolkning för hantverksproducerade, småskaliga och oberoende bryggerier och vingårdar i sin totalreform av den finska alkohollagstiftningen.
Den finska reformen tar upp flera punkter för att en producent ska få kvalificera sig för gårdsförsäljning. Produkten ska framställas genom jäsning av malt eller majs (eller druvor för vinproducenter), vara max 12 volymprocent stark, samt att tillverkninsgvolymen max är 500.000 liter per år. För att citera reformen:
”Dessa begränsningar beror på att undantagen från Alkos detaljhandelsmonopol inte får vara för stora. Strävan är att hålla undantagen begränsade, traditionella och hantverksbetonade. På detta sätt strävar man efter att säkerställa att den småskaliga försäljningen inte diskriminerar vin- och ölproducenter från övriga EU-länder. Bakgrunden till detta är EU-domstolens dom (C-198/2014 Visnapuu), där bl.a. ett undantag med anknytning till detaljhandel med gårdsvin behandlades.”
Därmed faller ditt argument att det finns en problematik kring att ”öppna upp lika för alla aktörer, stora som små, utländska som svenska”. Distanshandel med alkohol finns redan vilket tar bort etableringsargumentet, och skulle någon av annan nationalitet vilja öppna ett bryggeri i Sverige måste denne, precis som vi, följa gällande lagstiftning. Det lokala och småskaliga kan därmed bestå.
Sverige kan med andra ord genom riksdagsbeslut anta samma undantag som Finland avser göra inom ramen för detaljhandelsmonopolet. Gårdsförsäljning handlar om vilja och vision, inte juridik eller folkhälsa.
Slutligen vill vi poängtera att vi uppskattar att du tar vår kritik mot sortimentsmodellen på allvar. Vi har som individuella bryggerier förmedlat kritiken till inköpsansvariga tidigare, men nu när vi har er uppmärksamhet kommer vi inom kort att sammanfatta våra synpunkter även inom denna fråga.”